Joe Biden vill påskynda omställningen till förnybart och ta en internationell ledarposition i klimatfrågan. Han slog i Save America fast att ”Klimatförändringarna är det största hotet mot mänskligheten. Och det är även det största problemet för mig”. Han gick till val på ”The Biden Plan For A Clean Energy Revolution and Environmental Justice”, som bygger på demokraternas Climate Crisis Action Plan. Här är de tio mest centrala punkterna i den omställning vi har framför oss:

Orginalartikel här >>

  1. Internationellt engagemang. USA lämnade formell sett Parisavtalet den 4 november och Biden återinträder fortast möjligt, en månad efter att han tillträdde som president den 20 januari. USA ska därefter leda en satsning för att få alla länder att höja sina klimatåtaganden, som ska vara transparenta och uppföljningsbara. Inom de första 100 dagarna ska Biden bjuda in till en särskild klimatkonferens för de länder som står för de största utsläppen, i linje med hur Obama samarbetade med Indien och Kina i klimatfrågor. Klimat ska genomsyra USA:s utrikes-, handels- och säkerhetspolitik, bl.a. med kvoter eller tullar gentemot länder som inte lever upp till sina klimatåtaganden, och inom G20 avser USA villkora framtida handelsavtal med skärpta åtaganden inom Parisavtalet. Särskilt Kinas subventioner till kol pekas ut. Även skuldavskrivningar ska ske utifrån klimatperspektiv, genom en reform av IMF. USA ska också påskynda arbetet med Kigali-tillägget till Montrealprotokollet, för att minska användningen av HFC.
  2. Grön energi. Bidens ” Clean Energy Revolution” utlovar en 100% ren energi-ekonomi med nettonollutsläpp senast 2050. Redan 2035 ska landets elmix vara 100% ”clean energy”, förnybart och kärnkraft, mot dagens 38%. Förutom sol och vind öppnar Biden för mer vattenkraft, biomassa och småskalig kärnkraft. För att påskynda omställningen ska elnäten i Nord- och Centralamerika integreras bättre. Redan första året som president vill Biden slå fast delmål från 2025 och 1 700 miljarder USD ska investeras under de kommande fyra åren, totalt 2 000 miljarder USD. Det finansieras genom att återställa Trumps skattesänkningar för företag, i skatteparadis och på förmögenheter. Totalt ska satsningen omfatta det tredubbla, efter delfinansiering från delstater, kommuner och företag. Ett moratorium mot ny olja och gas från Antarktis hav ska införas genom Arktiska Rådet, som sedan ska vidgas till att bli globalt. Ny och befintlig olje- och gasutvinning tvingas möta tuffare krav på minskade metanutsläpp. USA stoppar också internationell finansiering av ”smutsig energi” som kolkraft. Fossilbränsleföretag och andra förorenare ska ”bemötas juridiskt”.
  3. Grönare fordon och drivmedel. Alla nya bilar och lätta transportfordon ska bli eldrivna (inget konkret årtal), med årliga förbättringar för tyngre fordon. 2030 ska det finnas 500 000 nya laddplatser, och den stimulans för elbilar som Trump minskade ska återställas fullt ut. Flytande drivmedel ska vara biobaserade, med mer avancerade biodrivmedel snarast, för flyg och sjöfart.
  4. Subventionsstopp. USA ska avskaffa subventioner till fossil energi och ställa om medlen till stöd för förnybart, även om Biden i slutspurten av valrörelsen klargjort att omställningen troligen först är klar till 2050.
  5. Den andra järnvägsrevolutionen, med fokus på både gods och passagerare. Bl.a. ska tiden mellan New York och Washington DC halveras och California High Speed Rail projektet förverkligas. Snabbtåg ska förbinda kusterna.
  6. Klimatanpassning ska genomsyra alla investeringar i väguppbyggnad, infrastruktur, elnät och VA-system.
  7. Effektivare bostäder. De kommande fyra åren ska fyra miljoner bostäder energieffektiviseras till högsta nivå, och alla federala byggnader och andra installationer ska vara ledande i omställningen.
  8. Negativa utsläpp. CCUS (carbon capture, usage and storage) ska bli en allmänt tillgänglig, kostnadseffektiv och snabb skalbar lösning, genom fördubblade federala investeringar och utökade skatteincitament.
  9. Utökad forskning och utveckling. Ett särskilt klimatinriktat forskningsprogram, ARPA-C, startas med fokus på bl.a. nettonoll-byggnader utan merkostnad, storskalig energilagring för en tiondel av kostnaden för litium-jon batterier, luftkonditionering och kylning utan klimatpåverkan, vätgas från förnybara källor, CCS från kraftverk och kolfri industri för stål, cement och kemikalier. I varje delstat ska ett kompetenscenter inrättas, med skattelättnader och subventioner forskningshögskolor, inkubatorer och acceleratorer, tillverkningsinstitut och arbetsgivare, fackföreningar och statliga och lokala myndigheter, för att stärka tillverkningsindustrins konkurrenskraft.
  10. Klimat ska genomsyra allt. Varje federalt beslut ska ha med klimateffekterna som beslutsparameter, och aktiebolag ska redovisa klimatrisker och växthusgasutsläpp i sin verksamhet och sina leverantörskedjor.

För undertecknad (Chief Sustainability Officer, Sweco, Mattias Goldmann) är Bidens plan i stora delar imponerande, inte minst som den anger det globala klimatledarskap världen nu behöver. Den är också klart jobbskapande, även om de tio miljoner jobb Biden anger att planen ska leda till får ses som grovt tillyxat. Den samlade klimatnyttan är inte beräknad och den sociala dimensionen är skissartad; båda delarna måste hanteras skyndsamt.

Biden har ett track record som är bättre än vad många nog tror. Han lade 1986 ett av de första klimatlagsförslagen någonsin i USA:s kongress och har ordnat en rad hearings om klimatförändringar. 1998 ansvarade han för the Tropical Forest Conservation Act, där USA slöt avtal med andra länder om hur tropisk skog kunde skyddas i utbyte mot skuldavskrivningar. 2006 attackerade han BP och Chevron och de subventioner som går till oljeindustrin. energi. Som Obamas vicepresident under finanskrisen ledde han Recovery Act, med krav på minskade klimatpåverkande utsläpp, halverad förbrukning för nya bilar och ny stimulans till förnybar, och var tillsammans med John Kerry ledande i att Parisavtalet kunde antas. Samme Kerry blir nu särskilt sändebud i klimatfrågorna.

Med egen majoritet i båda kammare har Biden stora möjligheter att få igenom sin politik, och kan dessutom använda presidentdekretet där han önskar agera snabbt, som för återinträdet i Parisavtalet. Därtill kan han, särskilt om majoritetsförhållandena ändras i nästa val till representanthuset, formellt bara reglera offentliga, statliga aktörer – som tillsammans är stora nog att bidra till en förändring på marknaden som helhet. De frågor som hamnar i högsta domstolen får ett mer ovisst utfall, utifrån den starkt konservativa majoritet som nu finns där. Men sammantaget finns det goda skäl att tro att mycket av det Biden gick till val på, är det vi nu får se förverkligas. Ur klimatsynpunkt är det mycket goda nyheter.